Jaha, för tredje dagen i rad har vi helgdag och vi (MilObs) jobbar på som vanligt och alla andra är lediga..eller nja, inte riktigt. Vi har tyvärr bara en tolk och det hade dessutom inte spelat någon roll om vi så haft hur många som helst. Tolkarna är också egentligen lediga på Söndagar och på UN holidays. Nu hade vi lite tur och jag ehh..övertalade/förklarade för vår tolk att han skall jobba idag.
Jag har inget att välja på eftersom det krävs in rapporter oavsett om vi har en tolk eller inte. Nä, helt riktigt, jag får inte ihop det och om någon kan förklara hur de skall gå till så skulle jag vara oerhört tacksam.
Tanken är att vi skall ha utbildning och se över vår utrustning o.s.v. på söndagar, men det fungerar inte riktigt så, utan det skall lämnas in en rapport. Jag har lite svårt att lämna in fria fantasier, så vi får ju försöka göra bästa möjliga. Koka soppa på en spik typ...
Nåja, jag fick honom iaf att ställa upp efter lite övertalning, så vi har varit ute i terränglådan idag och jag har fått se mig omkring lite. Det har inte blivit mycket av det eftersom jag som TeamLeader har alldeles för många möten att gå på. Det är nackdelen med att ha en TeamSite i ett HQ. Produktiviteten och resultaten av mötena lämnar för övrigt en del att önska, men jag måste gå iaf.
La in några nya bilder i albumet förövrigt, bara lite natur från idag, men ändå, det är ett land med mycket vackra vyer.
Annars var det en intressant dag(eller så mycket man nu kan begära). Längre söderut har de haft ett mindre vulkanutbrott från Mount Nyamulagira, en 50 Km norr om Goma ungefär. Som det påstås iaf, inget att bekymra sig för, bara en spricka på 1 km ca med lite lavafontäner...Det gör tydligen natthimlen rätt vacker där.
Fast jag har annat som bekymrar mig mer än ett litet vulkanutbrott. Under frukosten idag säger plötsligt Indiern; "Jag undrar vad det är för sort" Hmm, vadå, frågade jag lite lagom trött sådär. "Ja, den gröna ormen på väggen därborta" Då vaknade jag till kan väl erkännas.
Sen var det ormjakt ett bra tag. Den såg ut att vara väldigt lik en grön Mamba, men inte riktigt ändå. Nå, i vilket fall kom den undan.
Under lunchen så frågade jag vår kokerska vad det var för sort...och hon sade "It is not a green Mamba, this one is not so very dangerous, only a little..." Jaha, det var ju skönt att den bara är lite farlig då. Det känns genast mycket tryggare...
Får nog se till att huskatten slutar lata sig i mitt knä och gör lite nytta istället.
I övrigt då? Nja, dagarna sniglar sig fram och jag är faktiskt rätt intresserad av att få komma hem snart. Det är lite segt eftersom vi har inte resurserna som behövs, utan vi gör vad vi kan med det vi har. Får lite Deja vú
känsla när jag skriver det...tror jag nämnt det tidigare någon eller några gånger.
Min nästa leave är åtminstone godkänd fick jag höra. Får väl hoppas att inget oförutsett händer utan att valen här fortskrider lugnt och stilla så att jag får komma hem en sväng om lite drygt en månad.
Eftersom min senaste julafton bestod av grillad get, ananas och några Lightsticks så har jag inte för avsikt att göra om det, så kul var det inte. Inte en enda present fick jag heller...Såg inte ens skymten av någon jultomte.
Nä, jag skall hem och jag skall äta svensk julskinka med grov Slottssenap på.
Ananas och palmer i all ära, men lite snöslask och julskinka hemma i Sverige är bra mycket bättre även om man kanske inte tror det. Tycker jag iaf.
Jag hör nu hur det mullrar i fjärran och känner marken skaka. Det är åskväder på gång...trots att det fortfarande är långt långt borta så är det otroliga krafter, det går inte att jämföra med hemma. Det är en helt annan liga. Otroligt imponerande, vackert och farligt.
Tolkövertalare Bengtsson
måndag 7 november 2011
onsdag 26 oktober 2011
Födelsedag..
Sådär, då räknar jag kallt med att Borgmästaren här i staden dyker upp med mitt Kongolesiska pass och stadens nycklar senast imorgon...
Ett år i Kongo..hurra hurra. Bara 111 dagar kvar.
Nåja, jag har sett mycket och mer lär det väl bli.
Nu har jag stött på Pygmeerna i trakten också. Japp, de är ehh..inte särskilt stora direkt.
Men de är mer vanliga i detta området än på min tidigare plats. De var inte intresserade alls av att visa sig där. Här stöter man på dem lite överallt.
Vad mer då..Som ni kanske kan se så har jag slängt upp fler bilder, jag blev påmind om att jag hade lite gorillor att visa upp bl.a. Liksom lite annat krafs..Det här landet består mest av vackra vyer, men man tröttnar/struntar i det/blir van att det är det överallt. Personligen tycker jag att lite snö hade suttit fint.
Jag trodde dessutom att jag var den första svenska MilObsen i Beni, men tji fick jag..
Jag var visst nummer tre. Mama Isabel (vår mattant i huset) meddelade att hon minsann lagat mat åt två svenskar tidigare och hon har jobbat som kokerska åt MilObsarna här i 7 år, ända sedan de öppnade TeamSiten, fast det var visst ett par år sedan någon svensk var här sist.
Annars har jag som vanligt mycket att säga och inget jag kan berätta.
Det börjar bli lite trist att behöva hålla allt för sig själv, men det är bäst så.
Jag vill ju som jag nämnt tidigare inte kritisera på något sätt.
Men jag lovar att jag skall komma med något mer innehållsrikt snart iaf, Tyvärr sitter jag mest med administration och möten till förbannelse, vilket gör att jag bara varit på patrull en enda gång hittills.
Men imorgon skall vi ut hela dagen och en bra bit Söderut, så jag räknar med något mer intressant att berätta då.
Kongoles Bengtsson
Ett år i Kongo..hurra hurra. Bara 111 dagar kvar.
Nåja, jag har sett mycket och mer lär det väl bli.
Nu har jag stött på Pygmeerna i trakten också. Japp, de är ehh..inte särskilt stora direkt.
Men de är mer vanliga i detta området än på min tidigare plats. De var inte intresserade alls av att visa sig där. Här stöter man på dem lite överallt.
Vad mer då..Som ni kanske kan se så har jag slängt upp fler bilder, jag blev påmind om att jag hade lite gorillor att visa upp bl.a. Liksom lite annat krafs..Det här landet består mest av vackra vyer, men man tröttnar/struntar i det/blir van att det är det överallt. Personligen tycker jag att lite snö hade suttit fint.
Jag trodde dessutom att jag var den första svenska MilObsen i Beni, men tji fick jag..
Jag var visst nummer tre. Mama Isabel (vår mattant i huset) meddelade att hon minsann lagat mat åt två svenskar tidigare och hon har jobbat som kokerska åt MilObsarna här i 7 år, ända sedan de öppnade TeamSiten, fast det var visst ett par år sedan någon svensk var här sist.
Annars har jag som vanligt mycket att säga och inget jag kan berätta.
Det börjar bli lite trist att behöva hålla allt för sig själv, men det är bäst så.
Jag vill ju som jag nämnt tidigare inte kritisera på något sätt.
Men jag lovar att jag skall komma med något mer innehållsrikt snart iaf, Tyvärr sitter jag mest med administration och möten till förbannelse, vilket gör att jag bara varit på patrull en enda gång hittills.
Men imorgon skall vi ut hela dagen och en bra bit Söderut, så jag räknar med något mer intressant att berätta då.
Kongoles Bengtsson
söndag 16 oktober 2011
Fortsatt rapportering från den mörka kontinenten..
Som jag nämnde senast så kommer jag att stanna kvar lite längre än det var tänkt från början. Dessutom har jag fått förtroendet att bli TeamLeader på en Site, vilket ju kan vara trevligt...kanske. Folket jag har är trevliga såhär långt och det samarbetsklimatet kommer nog att bestå hoppas jag iaf. Tyvärr är vi inte så många som vore önskvärt för uppgifterna, så det känns plötsligt som hemma...Citat: "det är bara att prioritera". Jomen..
För tilfället är vi inte mer än tre egentligen, jag, en Uruguyan och en Tjeck. Som bonus har jag en Malawier, men han försvinner om två dagar.
Nåja, jag klagar inte, tro inte det. Jag har uppgraderat mitt boende ytterligare på den nya platsen..ett riktigt fint hus som inte skäms för sig. Som TeamLeader fick jag dessutom det största rummet med eget badrum(att sen toaletten och handfatet inte funkar att använda hör inte hit) med en dusch(kallvatten). För övrigt fungerar elen bara mellan 18 och 23(en strömregulator är visst att rekommendera eftersom det har bränts många adaptrar till både telefoner och datorer) men iaf.
Jag har för övrigt äntligen fått en huskatt, något jag saknat på alla de andra ställena. Tyvärr verkar den inte vara särskilt social, men det är en katt iaf.
Det kanske låter lite sådär, men faktiskt är jag oerhört nöjd med det jag nu har. Det kan alltid vara mycket värre har jag ju märkt.
Sen vet jag att jag har gjort en massa iakttagelser som jag tänkte skriva om. Tyvärr är minnet bra, men alltför kort. Jag lovar att jag skall börja skriva ner funderingar direkt så att jag kan få till lite fylligare uppdateringar.
Jag återkommer alltså när jag vet mer om platsen här. Just nu drunknar jag mest i papper eftersom jag skall ta över en massa prylar och måste läsa gamla mötesanteckningar för att bli up-to-date inför första veckan här..men det blir nog bra.
Som slutkläm, om nu någon läst vad jag skrivit och tycker sig ha blivit avskräckt, så vill jag fortfarande ha sagt att jag ångrar inte att jag gör det här. Jadå, det är väldigt frustrerande och jag har varit helt vansinnig vid fler tillfällen än jag kan räkna till(och jag är inte klar ännu) men jag vill nog inte ha det ogjort ändå.
Idag är det dessutom mindre än 4 månader tills jag skall komma hem :)
Team Leader Bengtsson
För tilfället är vi inte mer än tre egentligen, jag, en Uruguyan och en Tjeck. Som bonus har jag en Malawier, men han försvinner om två dagar.
Nåja, jag klagar inte, tro inte det. Jag har uppgraderat mitt boende ytterligare på den nya platsen..ett riktigt fint hus som inte skäms för sig. Som TeamLeader fick jag dessutom det största rummet med eget badrum(att sen toaletten och handfatet inte funkar att använda hör inte hit) med en dusch(kallvatten). För övrigt fungerar elen bara mellan 18 och 23(en strömregulator är visst att rekommendera eftersom det har bränts många adaptrar till både telefoner och datorer) men iaf.
Jag har för övrigt äntligen fått en huskatt, något jag saknat på alla de andra ställena. Tyvärr verkar den inte vara särskilt social, men det är en katt iaf.
Det kanske låter lite sådär, men faktiskt är jag oerhört nöjd med det jag nu har. Det kan alltid vara mycket värre har jag ju märkt.
Sen vet jag att jag har gjort en massa iakttagelser som jag tänkte skriva om. Tyvärr är minnet bra, men alltför kort. Jag lovar att jag skall börja skriva ner funderingar direkt så att jag kan få till lite fylligare uppdateringar.
Jag återkommer alltså när jag vet mer om platsen här. Just nu drunknar jag mest i papper eftersom jag skall ta över en massa prylar och måste läsa gamla mötesanteckningar för att bli up-to-date inför första veckan här..men det blir nog bra.
Som slutkläm, om nu någon läst vad jag skrivit och tycker sig ha blivit avskräckt, så vill jag fortfarande ha sagt att jag ångrar inte att jag gör det här. Jadå, det är väldigt frustrerande och jag har varit helt vansinnig vid fler tillfällen än jag kan räkna till(och jag är inte klar ännu) men jag vill nog inte ha det ogjort ändå.
Idag är det dessutom mindre än 4 månader tills jag skall komma hem :)
Team Leader Bengtsson
onsdag 14 september 2011
Man skall inte ropa hej..
För tillfället skall jag på leave och bekymrar mig inte så mycket om världsfreden, alltså blir det inget långt inlägg. Jag antar att de andra kan hålla ställningarna ett tag till. Åtminstone tills jag är tillbaka och
kan de inte det så behöver jag å andra sidan inte komma ner igen heller, så det ordnar sig nog.
Men tänkte bara notera att det ser ut som ni kanske får dras med mig ett tag till. Min planerade hemfärd från missionen ser ut att bli en aning fördröjd. Då är jag här under valen iaf, precis det jag var så glad åt att slippa ifrån :( Dags att ta fram hjälm och skyddsväst.
Men det är självförvållat. Jag kunde sagt "Glöm det" också och åkt hem som jag skulle, men vissa incitament dyker ju klart upp för att stanna...Så trots allt övervägde fördelarna.
Ett stort men dock. Får se om de lyckas lösa en förlängning med så här kort om tid till slutdatum. Det är ju inte säkert alls. FN's kvarnar maler sådär fort.
Apropå en annan blogg jag hittat(finns någonstans till höger på sidan "En lång en" eller något sådant)
så firade jag min födelsedag igår..Grattis på mig. Gammal? nja, inte om man frågar mig iaf. Men jag har ju haft roligare födelsedagar, jag gjorde: Kört bil utan stötdämpare, men med fjädring i 3 1/2 timme(väghållning som en gunghäst). Pratat med en Mongolier(Mycket trevlig). Försökt förklara saker(på engelska) för en Uruguyan som inte förstår engelska. Ätit lunch med några Spanska kollegor. Lämnat fordonet på verkstad(dom vägrade ta emot det). Lämnat ett paket med bl.a. soppor, till en Serb. Hämtat lite pengar på banken. Suttit på hotell. Ätit pasta och köttbullar hos de Svenska kollegorna. Hmm, sådär kul var det väl. Ingen lysande dag kanske, men maten var god iaf.
Liksom min bloggande kollega så hade jag anledning och tid över att fundera på vad jag egentligen gjort under åren som gått tills jag nu sitter i Kongo av alla ställen och fyller år.. Tyvärr är jag nu så gammal att jag minns inte riktigt allt jag hittat på, så där föll det. Det kanske är en försvarsmekanism att förtränga saker...
Istället får jag väl se fram mot nya utmaningar eftersom jag glömt bort vad jag åstadkommit/ställt till med hittills.
Så, mot nya mål. Fast jag kommer inte riktigt ihåg vad det var jag skulle göra...men det löser sig väl.
Geront Bengtsson
kan de inte det så behöver jag å andra sidan inte komma ner igen heller, så det ordnar sig nog.
Men tänkte bara notera att det ser ut som ni kanske får dras med mig ett tag till. Min planerade hemfärd från missionen ser ut att bli en aning fördröjd. Då är jag här under valen iaf, precis det jag var så glad åt att slippa ifrån :( Dags att ta fram hjälm och skyddsväst.
Men det är självförvållat. Jag kunde sagt "Glöm det" också och åkt hem som jag skulle, men vissa incitament dyker ju klart upp för att stanna...Så trots allt övervägde fördelarna.
Ett stort men dock. Får se om de lyckas lösa en förlängning med så här kort om tid till slutdatum. Det är ju inte säkert alls. FN's kvarnar maler sådär fort.
Apropå en annan blogg jag hittat(finns någonstans till höger på sidan "En lång en" eller något sådant)
så firade jag min födelsedag igår..Grattis på mig. Gammal? nja, inte om man frågar mig iaf. Men jag har ju haft roligare födelsedagar, jag gjorde: Kört bil utan stötdämpare, men med fjädring i 3 1/2 timme(väghållning som en gunghäst). Pratat med en Mongolier(Mycket trevlig). Försökt förklara saker(på engelska) för en Uruguyan som inte förstår engelska. Ätit lunch med några Spanska kollegor. Lämnat fordonet på verkstad(dom vägrade ta emot det). Lämnat ett paket med bl.a. soppor, till en Serb. Hämtat lite pengar på banken. Suttit på hotell. Ätit pasta och köttbullar hos de Svenska kollegorna. Hmm, sådär kul var det väl. Ingen lysande dag kanske, men maten var god iaf.
Liksom min bloggande kollega så hade jag anledning och tid över att fundera på vad jag egentligen gjort under åren som gått tills jag nu sitter i Kongo av alla ställen och fyller år.. Tyvärr är jag nu så gammal att jag minns inte riktigt allt jag hittat på, så där föll det. Det kanske är en försvarsmekanism att förtränga saker...
Istället får jag väl se fram mot nya utmaningar eftersom jag glömt bort vad jag åstadkommit/ställt till med hittills.
Så, mot nya mål. Fast jag kommer inte riktigt ihåg vad det var jag skulle göra...men det löser sig väl.
Geront Bengtsson
måndag 5 september 2011
Det drar ihop sig..
Jodå, som sagt nu börjar det kännas att det är snart dags att ta sig hemåt.
En anledning så god som någon att inte slappna av.
En anledning så god som någon att inte slappna av.
Fast just nu vet jag inte riktigt hur jag skall göra. Prognosen säger
mycket lite till absolut ingen rapport att skicka in i dag...Det här kunde
gått illa, men det gjorde inte det utan visar bara på hur det går om man
inte är försiktig och tänker efter först. Det här stället har mycket få
varningsskyltar och sunt förnuft gäller istället. Darwin skulle nog kunnat
lägga ut texten mer om det. Det är helt enkelt inte som hemma, gör man
bort sig här så gör det ont. Om man har tur och överlever.
Vi var ute idag på patrull med en lånetolk efterom vår vår ordinarie är
sjuk för tillfället.
Rätt som vi är ute och åker passerar vi lite varma källor! Aha,
intressant. Det här skall vi titta närmre på..Så vi ger oss ut en liten
bit från bilen ner i en sänka nedanför ett ganska stort berg(Mycket
vackert...kolla bland bilderna) Redan på väg ner i sänkan märker jag hur
mycket varmare och fuktigare det blir i luften. Jodå, vi kommer ner och
tittar oss omkring lite.
Hmm, massa små hål och källor där det bubblar och kokar i vattnet som
kommer upp ur marken. Man kan ju anta då att det är just kokande vatten
och inte kolsyrat eftersom det är precis så det ser ut och dessutom ryker
en hel del vattenånga. Luktar rätt mycket svavelväte? också.
Ett kort tag trodde jag att vi kört för långt och kommit till Island...
Nåjo, jag knallar mycket försiktigt omkring i det här och är noggrann med
att gå på större stenar och hällar eftersom jag inser att det här kan nog
göra ont annars..dessutom har jag kängor, liksom min kollega.
Tyvärr tänker inte vår medhjälpare överhuvudtaget, utan bäst som jag
poserar för några fina bilder som min kollega skall ta, så hör jag "aj aj
aj aj" från tolken(På Swahili då naturligtvis, fast det låter nästan
precis likadant på svenska händelsevis..) Då hade han tyckt att det var en
bra ide att gå bort till den största källan, iförd gymnastikskor, där han
naturligtvis satte ner foten i leran bredvid källan. Varmt?? Jodå..kan man
säga. Eftersom det inte var så skönt, så halkade han omkring lite och tog
emot sig med händerna och satte ner fötterna lite här och var. Som tur var
fick vi snabbt bort honom från det värsta området till en lite torrare
yta. Hans sko var ju full med kokande vatten och lera så vi fick av honom
den lite snabbt och lätt samt hällde kallvatten(vårt dricksvatten) över
hans fot.
Det blev inget patrullerande mer utan vi tog honom till läkaren snabbast
möjligt istället.
Så kan det gå om man inte ser sig för.
Det var ingen större fara med honom för övrigt enligt läkaren.
Och vad tusan skall jag skriva i rapporten då...
/Geotermalforskare Bengtsson
tisdag 2 augusti 2011
Augusti och ater i Afrikat...
Dags igen..tappade lite lusten att göra mig hörd faktiskt. Finns mycket
att berätta, men lite som är lämpligt att uttrycka.
att berätta, men lite som är lämpligt att uttrycka.
Så jag håller det lite allmänt, så ni vet att jag lever iaf.
Anlände tillbaka till min ehh..arbetsplats igår och är lika tacksam för
att jag kommit fram som jag var glad att jag nådde flygplatsen när jag
lämnade för att åka på leave. Jag ser inte eventuella banditer eller
beväpnade grupper som det stora problemet just här, men trafiken..Det vete
tusan om jag inte hellre tar ormarna där jag var förut. De var mer tama än
förarna på vägarna i det här området. Vägen till KIGALI, Rwanda, vore helt
underbar om man fick köra själv och slapp alla mottrafikanter. Den skulle
dessutom helst avnjutas på en, ja, varför inte en F800R(BMW) som jag såg
på AVA Mc i Stockholm, blev ruskigt sugen på att shoppa mig lycklig lite.
Det hade varit något, en fantastisk väg över bergen. Kalla mig nörd, men
jag blev så till mig att jag på nervägen för bergen roade mig med att
räkna kurvor. Jag fick det till 48 kurvor på 50 km, vilket kanske inte
låter så mycket, men de snittade väl 160 grader, ingen mindre än 90 grader
och raksträckorna var försumbara. Det bara svängde och svängde hela tiden
:) Mestadels mycket fin asfalt med helt ok gruspartier då och då.
Tyvärr åkte jag på kvällen när jag kom tillbaka. Jag är inte värst rädd av
mig för någonting i vanliga fall, men jag fick tvinga mig själv att blunda
och sova så jag slapp se hur min förare körde, för jag var faktiskt rädd
på riktigt. Ingen kul upplevelse, dåligt ljus på bilen, stup utan några
direkta räcken, galna mottrafikanter och en förare med körkort från den
afrikanska motsvarigheten till ett paket flingor(en skål Foo-Foo kanske?).
Det här var då i taxin för att komma till och från flygplatsen.
Sen är ju dessutom inte mina kollegor särskilt rädda om vare sig själva,
mig eller de andra på vägen. Jag gissar att konsekvenserna av en krock i
de hastigheter vi når här inte är så farliga(så länge det inte är några
klippkanter runtom, men jag hoppas innerligt att vi isåfall inte träffar
eller kör på någon annan. Folket runtomkring kan växla mellan att vara
oerhört trevliga till att bli en lynchmobb på mycket kort tid. Vi har
många exempel på lynchmobbar runtom i omgivningen och det är inte särskilt
ovanligt att de tar lagen i egna händer.
Det klart att man skulle kunna förklara för kollegorna, och det har jag,
men det hjälper liksom inte. Det verkar som att Jag-budskap inte funkar
riktigt här, så jag strävar efter att köra så mycket som möjligt själv.
Jag är kanske inte Guds bästa barn hemma i alla trafikavseenden, men i
jämförelse, så är jag nog en smula bättre, eller tänker åtminstone mer på
eventuella följder. Så ja, det klagas på att jag kör långsamt, men jag kan
leva med det. Fast jag trodde aldrig att jag skulle få höra det om mig
själv ;)
Nå, mer då..på min teamsite har vi ett antal mycket trevliga människor,
rent socialt iaf. Sen har jag lite problem med att min senaste rapport
blev omskriven, så att engelskan inte längre är riktigt rätt. Han är
jättetrevlig, men han vill inte gärna lyssna på vad jag säger. Nå, inte
jag som är chef så jag kan inget göra åt det. Tyvärr står ju mitt namn på
den och vad heter Brasklapp på engelska??
I-landsproblem igen kan tyckas, men har man inte så mycket annat att
fundera på, så får man ju hänga upp sig på något. Som vanligt, så kunde
det vara värre.
Eftersom vissa hemma i min omgivning tjatar om "Solsidan" hela tiden kan
jag bara meddela att jag tack vare en trevlig kollega hemma lyckats få tag
i den och fått med den ner. Jo, underbart rolig, men eftersom jag de
senaste kvällarna sett 3 avsnitt per kväll så har jag snart sett hela. Men
jag har tack och lov ytterligare några fler serier att titta på. Supporten
från hemmaplan är helt enkelt outstanding, Tack. (Fast, "Matador"?, Hur
tänkte du nu? Det är ju i klass med "Hem till Gården"...och så länge
tänker jag ju inte stanna här)
Hmm, mer då?? Jag slängde in lite fler bilder när jag nu var hemma. Finns
kanske något kul att se. Kolla, och titta gärna närmre på bilden med
stekpannan :) .
"I´ll be back", som ju både jag och Arnold gärna uttrycker det.
@ Den Långe TD`n...Som du kanske noterat så har jag ingen möjlighet att nå
Blogspot eftersom det är någon som i all sin vishet har blockerat det.Vet
inte om det är på högre nivå eller bara här,mMen jag kommer att maila dig,
så kan vi ju jämföra erfarenheter. Fast det verkar som om du redan insett
vad jag menar ;) Bit ihop, du har bara 10 eller 11 månader kvar...Jag har
2.
/J-O
söndag 26 juni 2011
Från ny sändningsplats..
Så, jag är fri :) , ja kanske inte helt, men nu har jag förhoppningsvis det värsta bakom mig. Nästan så att jag fäller en liten glädjetår...
Jag har lämnat närheten till Sudan och CAR, istället är jag nu i bergsterräng och i en kedja av aktiva vulkaner. Det är åtminstone svalare när man kommer upp lite mer i höjd. Jag är väl på runt 1200 m höjd och det märks, så fort man gör något så känns det att det är lite syrefattigare....visserligen har jag blivit tämligen förslappad, eller har iaf inte tränat så mycket som jag borde kanske, men nu finns lite bättre förutsättningar. Rimlig temperatur och behagliga omgivningar.
Säkläget är sämre, men på det hela taget så har jag gjort ett ofantligt uppköp jämfört med tidigare. Det finns ju de bland svenskarna som har trivts i N delen, men jag gjorde det inte.
Nå iaf, jag har landat in på ny TS och problemen är desamma här som de var på den förra platsen, eller snarare av samma omfattning, även om det är andra saker som fallerar här.
Det som gläder mig, samtidigt som det gör mig en smula bekymrad är att där jag nu bor, har jag faktiskt två rum..inte mer än 180 cm i takhöjd och rätt små, men ändå. Fast..jag tror att det har varit en begravningsentrepenör som haft bygget innan och mitt sovrum är "Lit de Parade"-rummet(Det står så på dörren i alla fall)...men man kan ju inte få allt.
På det hela taget klagar jag inte längre åtminstone. Jämförelsevis är jag i himlen..fast det blir kanske lite konstigt att säga så med tanke på mitt boende??
Nå iaf, jag har landat in på ny TS och problemen är desamma här som de var på den förra platsen, eller snarare av samma omfattning, även om det är andra saker som fallerar här.
Det som gläder mig, samtidigt som det gör mig en smula bekymrad är att där jag nu bor, har jag faktiskt två rum..inte mer än 180 cm i takhöjd och rätt små, men ändå. Fast..jag tror att det har varit en begravningsentrepenör som haft bygget innan och mitt sovrum är "Lit de Parade"-rummet(Det står så på dörren i alla fall)...men man kan ju inte få allt.
På det hela taget klagar jag inte längre åtminstone. Jämförelsevis är jag i himlen..fast det blir kanske lite konstigt att säga så med tanke på mitt boende??
Kontingenten som vi jobbar med är Indier och jag har inte haft så mycket kontakt med dem ännu, men precis som på förra platsen finns vissa motsättningar enligt mina kollegor. Jag får väl se om jag skall leka medlare även här, men att folk skall ha så svårt att samarbeta begriper jag inte.
Annars intet nytt, mer än att jag är på väg hem och till och med borde vara hemma om mindre än en vecka :) sen är jag ju inte hemma egentligen utan mest ute på vägarna, men jag är åtminstone i Skandinavien och inte i Afrika.
Sen har jag konstaterat att när jag är tillbaka här igen efter min leave, så har jag bara 2 ½ månad kvar i tjänst + några dagars utcheckning..Tiden går fort när man har roligt..eller något sånt. Då dyker ju nästa problem upp. Jag vet, I-landsproblem, men iaf. Jag måste ta semester..det är inte särskilt upphetsande att ha semester i november-december. Jag har provat det innan och det är sådär kul. Finns liksom inga andra som är lediga vid den tiden(av någon anledning???).
Får väl se om det inte är en utmärkt anledning att skaffa sig en cross-hoj. Då har jag ju något att göra.
Sen har jag konstaterat att när jag är tillbaka här igen efter min leave, så har jag bara 2 ½ månad kvar i tjänst + några dagars utcheckning..Tiden går fort när man har roligt..eller något sånt. Då dyker ju nästa problem upp. Jag vet, I-landsproblem, men iaf. Jag måste ta semester..det är inte särskilt upphetsande att ha semester i november-december. Jag har provat det innan och det är sådär kul. Finns liksom inga andra som är lediga vid den tiden(av någon anledning???).
Får väl se om det inte är en utmärkt anledning att skaffa sig en cross-hoj. Då har jag ju något att göra.
måndag 16 maj 2011
Det är inte riktigt så illa som det visst lät.
Tja, nu skall man ju inte ta det för allvarligt iofs, djurlivet här har jag
ju räknat med, kanske inte riktigt i den omfattningen, men det är ju en
upplevelse om inte annat. Så jag kan väl egentligen inte klaga. Finns ju
folk som betalar för sådana upplevelser...
Upplevelser förresten..det ena förslaget vi får är värre än det andra. Man
har under de senaste dagarna försökt att kränga en fisk till oss för 40 USD
och verkade tro att vi skulle gå på det. Har han tur får han 5 USD på
marknaden. I samma anda kom det en gentleman idag och trodde att han skulle
sälja en get för 100 USD som möjligen kan vara värd 40 USD. Man lär sig
mycket nyttigt här. Jag kan nu avgöra om en get är ok att köpa eller inte,
och vad man skall leta efter. Dessutom vad en get är värd...Undrar när jag
får nytta av den kunskapen nästa gång.
Jag har lyckats fotografera och filma en del av de här fjärilarna jag
tidigare nämnt. Ser ut som i ett fjärilshus hemma ungefär. Synnerligen
trevliga djur, mest för att de sannolikt är de minst otrevliga man kan
hitta här.
Vad gäller min kollega så har han fått sitt straff. Han tillbringar mest
tid i hyddan, med påföljd att han lite senare konstaterat att det var helt
riktigt som jag sade till honom. Oerhört korkat med diesel inne, han har nu
huvudvärk och mår inget vidare bra...konstigt...Jag har min fläkt och
dessutom är jag bara därinne och sover några timmar per natt, så jag
överlever.
Kan till min stora glädje bara konstatera att allt är synnerligen lugnt i
övrigt. Antingen är det lugnet före stormen, eller så har det faktiskt
blivit bättre här.
Jag gör vad jag kan och kan inte göra mer heller. Mitt samvete är rent iaf.
'Nuff said.
Jag har mat i tillräckliga mängder, för nu ser jag ju ett slut på det här
med. Funderar faktiskt på att festa till det ordentligt med kollegan från
det sönderbrutna imperiet i Öst, när han kommer tillbaka hit. Bullens
Pilsnerkorv, Potatismos(pulver, men iaf) och Felix Tomatketchup med
Svartpeppar. Kan man begära mer...Jag bara undrar. Skulle möjligen vara en
hel special med två kokta och räksallad i valfri korvmoj hemma.
Bara en sådan sak att jag har en konservburk med ost som jag fått av en
vänlig människa och sparat för att ha i brödet under min sista vecka här,
om ja, bara en dryg månad ;)
Vädret förresten. Ser ut som det är rätt stabilt här ändå.
Förmiddagarna/morgnarna är det soligt och hett och det dåliga vädret med
åskstormar kommer inte in förrän på eftermiddagen och det är onekligen rätt
vackert på kvällen/natten. Vi har fått på en presenning på taket, så nu är
det relativt torrt inne. Kunde vara värre iaf, jag har spänt upp min poncho
(fantastiskt plagg för övrigt, bra till allt) över mozziedomen så det är
ganska ok inuti den.
@Lime..
A: Han har inget och får inte ha heller. Samma regler som för mig.
B: Det har vi alla här. Vissa mer än andra. Ingen nämnd och ingen glömd.
C: Jag har inget lokalsinne så det är ingen bedrift att bli av med mig
precis..det kan jag nog sköta själv :) För övrigt är det anledningen till
att jag helst kör bana. Även jag hittar. Däremot gör Arlanda TestTrack mig
nervös...många vägar där. Jag har sett den uppifrån och blev nervös ;)
Hej hej
ju räknat med, kanske inte riktigt i den omfattningen, men det är ju en
upplevelse om inte annat. Så jag kan väl egentligen inte klaga. Finns ju
folk som betalar för sådana upplevelser...
Upplevelser förresten..det ena förslaget vi får är värre än det andra. Man
har under de senaste dagarna försökt att kränga en fisk till oss för 40 USD
och verkade tro att vi skulle gå på det. Har han tur får han 5 USD på
marknaden. I samma anda kom det en gentleman idag och trodde att han skulle
sälja en get för 100 USD som möjligen kan vara värd 40 USD. Man lär sig
mycket nyttigt här. Jag kan nu avgöra om en get är ok att köpa eller inte,
och vad man skall leta efter. Dessutom vad en get är värd...Undrar när jag
får nytta av den kunskapen nästa gång.
Jag har lyckats fotografera och filma en del av de här fjärilarna jag
tidigare nämnt. Ser ut som i ett fjärilshus hemma ungefär. Synnerligen
trevliga djur, mest för att de sannolikt är de minst otrevliga man kan
hitta här.
Vad gäller min kollega så har han fått sitt straff. Han tillbringar mest
tid i hyddan, med påföljd att han lite senare konstaterat att det var helt
riktigt som jag sade till honom. Oerhört korkat med diesel inne, han har nu
huvudvärk och mår inget vidare bra...konstigt...Jag har min fläkt och
dessutom är jag bara därinne och sover några timmar per natt, så jag
överlever.
Kan till min stora glädje bara konstatera att allt är synnerligen lugnt i
övrigt. Antingen är det lugnet före stormen, eller så har det faktiskt
blivit bättre här.
Jag gör vad jag kan och kan inte göra mer heller. Mitt samvete är rent iaf.
'Nuff said.
Jag har mat i tillräckliga mängder, för nu ser jag ju ett slut på det här
med. Funderar faktiskt på att festa till det ordentligt med kollegan från
det sönderbrutna imperiet i Öst, när han kommer tillbaka hit. Bullens
Pilsnerkorv, Potatismos(pulver, men iaf) och Felix Tomatketchup med
Svartpeppar. Kan man begära mer...Jag bara undrar. Skulle möjligen vara en
hel special med två kokta och räksallad i valfri korvmoj hemma.
Bara en sådan sak att jag har en konservburk med ost som jag fått av en
vänlig människa och sparat för att ha i brödet under min sista vecka här,
om ja, bara en dryg månad ;)
Vädret förresten. Ser ut som det är rätt stabilt här ändå.
Förmiddagarna/morgnarna är det soligt och hett och det dåliga vädret med
åskstormar kommer inte in förrän på eftermiddagen och det är onekligen rätt
vackert på kvällen/natten. Vi har fått på en presenning på taket, så nu är
det relativt torrt inne. Kunde vara värre iaf, jag har spänt upp min poncho
(fantastiskt plagg för övrigt, bra till allt) över mozziedomen så det är
ganska ok inuti den.
@Lime..
A: Han har inget och får inte ha heller. Samma regler som för mig.
B: Det har vi alla här. Vissa mer än andra. Ingen nämnd och ingen glömd.
C: Jag har inget lokalsinne så det är ingen bedrift att bli av med mig
precis..det kan jag nog sköta själv :) För övrigt är det anledningen till
att jag helst kör bana. Även jag hittar. Däremot gör Arlanda TestTrack mig
nervös...många vägar där. Jag har sett den uppifrån och blev nervös ;)
Hej hej
fredag 13 maj 2011
13 Maj 2011
13/5 2011
Nu får det väl ändå vara nog, hur kan man vara så inihelvete *** att man
skvätter diesel överallt, inomhus och över utrustning, säng, sängkläder och
till och med på min kudde.....Den till en början goda idén att avskräcka
orm med en sträng diesel runt hyddan slog ju naturligtvis väldigt fel.
Jag tyckte ju att det luktade väldigt mycket inne för att bara vara lite
diesel utanför och runt hyddan och mycket riktigt.
Min käre kollega som inte är det längre, tyckte att han varit duktig och
som han sade, "good hah" när han inte nöjt sig med att hälla diesel på
backen runt hyddan utan hällde ut inomhus också. Vilket jag upptäckte när
jag tog i min väska med väst, hjälm och regnkläder...diesel..och sen
tittade mig runt och kände på fler saker...diesel.. Förbannelse. Jag vet
inte hur jag skall uttrycka det bättre. Det här stället driver mig till
vansinne.
Ja, jag vet..frivilligt..men jag har inte valt riktigt det här. Varför kan
man inte vara överallt samtidigt...Men mest av allt..varför behöver man
tydligen vara det? Där fick jag för att jag skrivit att jag ser ljuset i
tunneln.
Fredagen den 13:e, ja, varför är jag inte förvånad.
......
Nu får det väl ändå vara nog, hur kan man vara så inihelvete *** att man
skvätter diesel överallt, inomhus och över utrustning, säng, sängkläder och
till och med på min kudde.....Den till en början goda idén att avskräcka
orm med en sträng diesel runt hyddan slog ju naturligtvis väldigt fel.
Jag tyckte ju att det luktade väldigt mycket inne för att bara vara lite
diesel utanför och runt hyddan och mycket riktigt.
Min käre kollega som inte är det längre, tyckte att han varit duktig och
som han sade, "good hah" när han inte nöjt sig med att hälla diesel på
backen runt hyddan utan hällde ut inomhus också. Vilket jag upptäckte när
jag tog i min väska med väst, hjälm och regnkläder...diesel..och sen
tittade mig runt och kände på fler saker...diesel.. Förbannelse. Jag vet
inte hur jag skall uttrycka det bättre. Det här stället driver mig till
vansinne.
Ja, jag vet..frivilligt..men jag har inte valt riktigt det här. Varför kan
man inte vara överallt samtidigt...Men mest av allt..varför behöver man
tydligen vara det? Där fick jag för att jag skrivit att jag ser ljuset i
tunneln.
Fredagen den 13:e, ja, varför är jag inte förvånad.
......
11 Maj 2011
11/5 2011
Ok, förvisso har jag väl kanske blivit kallad envis en och annan gång,
kanske med tillägg av något kraftuttryck vid något eller möjligen några
enstaka tillfälle, kanske fler...tror jag kan ha hänt kanske eller
möjligen. Iaf börjar jag trots detta tröttna, även om jag ser ljuset i
tunneln nu.
Jag vet att jag kommer att få en transfer, jag hoppas att budskapet gått
fram till mina kära chefer härnere att jag vill flytta mig lite längre
också. Jag har bett att få hamna på ett något bättre och mer centralt(hur
man nu hittar ett sådant här) ställe än jag hittills varit på.
Jag har planerat minutiöst och faktiskt offrat mig en del för att vara så
säker som möjligt på att få min önskade ledighet vid den tid jag behöver.
Iofs innebär det inte mer än att det kanske kan gå....natur, väder,
operationer och annat elände kan fortfarande sätta käppar i hjulet, men nu
har jag gjort allt jag kan. Resten är tur som krävs och just det är lite
svårt att påverka.
Samtidigt innebär det ju att jag kommer att lämna den här platsen, där jag
tillbringat en hel del tid nu. Det insåg jag igår när vi var på patrull och
jag studerade hur det plötsligt var otroligt mycket fjärilar som far
omkring vid och på vägen(stigen) och som sitter på vägen och äter nedfallen
mango och dricker ur vattenpölarna. Det kommer inte tillbaka igen..det tar
ju ett år innan man kan se det igen och då är jag förhoppningsvis inte här.
Var var jag..jo, otroligt vackert iaf, alla tänkbara färger har de, fast
helröda har jag ju inte sett? och likaså alla möjliga storlekar. Från små
stackare i lite dryg myggstorlek till A4-papper typ.
Vi har fått diverse saker att utföra och vi försöker göra vårt bästa att
gissa oss till vad man egentligen vill att vi skall ta reda på, för några
svar får vi inte. Bara tämligen luddiga direktiv, inte ens luddiga,
förresten, snarare ludna...Men vi gissar glatt och skall göra vad vi kan.
Får väl se om de blir nöjda med resultatet. Det har jag svårt att tro, men
"do or die" och det andra är inte aktuellt, alltså blir det framåt.
Apropå djurliv och framåt förresten, så klippte jag en svart Mamba
idag..den kom så glatt ringlande mot mig mitt inne i campen och såg oerhört
glad ut över att träffa mig, så jag greppade raskt en tegelsten som låg och
skräpade i närheten och slog ihjäl den. Den såg inte lika glad ut efteråt,
men det var däremot jag. Måste nog skaffa något bättre verktyg om det
kommer fler. Det var väl inte helt genomtänkt kanske, så här i efterhand.
Även om det faktiskt funkade utmärkt.
Ormavlivare Bengtsson
Ok, förvisso har jag väl kanske blivit kallad envis en och annan gång,
kanske med tillägg av något kraftuttryck vid något eller möjligen några
enstaka tillfälle, kanske fler...tror jag kan ha hänt kanske eller
möjligen. Iaf börjar jag trots detta tröttna, även om jag ser ljuset i
tunneln nu.
Jag vet att jag kommer att få en transfer, jag hoppas att budskapet gått
fram till mina kära chefer härnere att jag vill flytta mig lite längre
också. Jag har bett att få hamna på ett något bättre och mer centralt(hur
man nu hittar ett sådant här) ställe än jag hittills varit på.
Jag har planerat minutiöst och faktiskt offrat mig en del för att vara så
säker som möjligt på att få min önskade ledighet vid den tid jag behöver.
Iofs innebär det inte mer än att det kanske kan gå....natur, väder,
operationer och annat elände kan fortfarande sätta käppar i hjulet, men nu
har jag gjort allt jag kan. Resten är tur som krävs och just det är lite
svårt att påverka.
Samtidigt innebär det ju att jag kommer att lämna den här platsen, där jag
tillbringat en hel del tid nu. Det insåg jag igår när vi var på patrull och
jag studerade hur det plötsligt var otroligt mycket fjärilar som far
omkring vid och på vägen(stigen) och som sitter på vägen och äter nedfallen
mango och dricker ur vattenpölarna. Det kommer inte tillbaka igen..det tar
ju ett år innan man kan se det igen och då är jag förhoppningsvis inte här.
Var var jag..jo, otroligt vackert iaf, alla tänkbara färger har de, fast
helröda har jag ju inte sett? och likaså alla möjliga storlekar. Från små
stackare i lite dryg myggstorlek till A4-papper typ.
Vi har fått diverse saker att utföra och vi försöker göra vårt bästa att
gissa oss till vad man egentligen vill att vi skall ta reda på, för några
svar får vi inte. Bara tämligen luddiga direktiv, inte ens luddiga,
förresten, snarare ludna...Men vi gissar glatt och skall göra vad vi kan.
Får väl se om de blir nöjda med resultatet. Det har jag svårt att tro, men
"do or die" och det andra är inte aktuellt, alltså blir det framåt.
Apropå djurliv och framåt förresten, så klippte jag en svart Mamba
idag..den kom så glatt ringlande mot mig mitt inne i campen och såg oerhört
glad ut över att träffa mig, så jag greppade raskt en tegelsten som låg och
skräpade i närheten och slog ihjäl den. Den såg inte lika glad ut efteråt,
men det var däremot jag. Måste nog skaffa något bättre verktyg om det
kommer fler. Det var väl inte helt genomtänkt kanske, så här i efterhand.
Även om det faktiskt funkade utmärkt.
Ormavlivare Bengtsson
torsdag 5 maj 2011
Djurvän?
Nu kan jag meddela följande efter att ha kommit tillbaka från en tämligen
kort och inte särskilt vederkvickande leave..alltid en massa att göra och
sånt man vill göra, men inte hinner på så kort tid. Nåja, eftersom jag
tillhör den gamla generationen, så är jag fortfarande dumlojal mot min
arbetsgivare och tog bara ut CTO( ledig tid man får för att man är i tjänst
24/7 hela veckan), och inte någon UN leave, alltså fick jag inga resdagar
och mina 10 dagars ledighet blev bara 7 dagar hemma. Är man dum så är man.
kort och inte särskilt vederkvickande leave..alltid en massa att göra och
sånt man vill göra, men inte hinner på så kort tid. Nåja, eftersom jag
tillhör den gamla generationen, så är jag fortfarande dumlojal mot min
arbetsgivare och tog bara ut CTO( ledig tid man får för att man är i tjänst
24/7 hela veckan), och inte någon UN leave, alltså fick jag inga resdagar
och mina 10 dagars ledighet blev bara 7 dagar hemma. Är man dum så är man.
Men jag får ju iaf rikta ett tack till vår resebyrå hemma, som alltid gör
sitt bästa för att man skall komma framm och tillbaka så smärtfritt som
möjligt.
Förresten, min tidtabell för interna flyg inom UN som nu är 3 månader
gammal eftersom det inte kommit någon ny, påstod att jag skulle ha gott om
tid när jag anlände till Uganda..jodå, lång näsa. Jag ringde till den
automatiska svararen från Addis Ababa och fick veta att incheckningen
skulle stänga 30 minuter innan jag kom fram. Vilket inte var vad jag fick
höra innan jag åkte(jag kollade naturligtvis innan jag lämnade missionen,
inte för att det hjälpte men ändå).
Iofs skulle jag inte lida av att vara kvar i Uganda ett tag, men
plikttrogen som man är fick jag ju göra mitt bästa och lyckade efter en
massa bekymmer krångla mig igenom diverse kontroller och annat på
flygplatsen och hittade en UN anställd som lugnt meddelade mig att jag
skulle skynda mig för att "de lyfter strax". Det var ju det jag hade och
det var därför jag var helt genomblöt av svett efter att ha irrat omkring
och letat bagage och blivit kontrollerad till förbannelse i
säkerhetskontroller. Jag har varit på bättre humör...
Iaf, min återkomst blev inte riktigt den succe jag önskade mig. Jag har ju
nämnt att jag har problem med råttor och andra djur i min hydda..jag var
inom en affär hemma i Sverige, som vi kan kalla "Biltema", och skaffade
råttfällor och musfällor som jag medförde och apterade så fort jag kom hit.
Tyvärr har jag inte fångat några ännu. Det är också oroväckande tyst i
hyddan på nättrna. Det gör mig nervös. Som jag också nämnt så bor det något
otäckt i eller runt min hydda som tar livet av mindre djur. Det har
accelererat, eftersom mina kollegor hittade en väldigt död hund utan
synliga spår efter skador eller annat bakom min hydda två dagar innan jag
kom tillbaka.
En orm har hittats på toaletten och en orm har min Teamleader hittat i sin
hydda. Oklart vilken sort, men jag vill egentligen inte veta ändå. Vi tror
iaf att det är en huggorm(av något slag) och en svart Mamba Jag är inte
rädd för orm normalt, men tropiska ormar är ju lite otrevligare än de vi
har hemma. Typ.. Spindlar skall vi inte ens diskutera.
I övrigt då? Inte mycket..jobbet går vidare i den vanliga takten.
Jag får väl återkomma när det händer något intressant. Det kan dröja...
Som t.ex att jag får min transfer till mer civiliserade trakter vilket kan
bli inom bara ett par månader. Jag har då gjort längre tid på den här
eländiga(läs kommunikationslösa) platsen än någon annan gjort tidigare.
Möjligen med undantag för de som bor här normalt då...
Ormfobiker och världsresenär Bengtsson
fredag 1 april 2011
1 April
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, men jag har liksom lite svårt att utöva
självcensur utan att det blir lite Magnus och Brasse från någon sketch från
"Varning för Barn" över det hela. Jag vill minnas att det de kom fram till
var att följande, var ok att säga:
"och samt kanske, men nej"
Det är ju där jag hamnar med och då blir det inte direkt läsvärt om man
säger så...
Men lite grand blev det iaf:
BANGADI 1 April -11
Det är väl kanske ett tecken på att man bör åka på leave, när man får lust
att strypa tuppdj-vulen som av någon anledning sitter i trädet på andra
sidan concertinan, 4 meter från min hydda och galer på de mest osannolika
tider...t. ex. kl 0100 på natten i absolut kolmörker. Dessutom sitter
kräket tillsammans med sin hönsflock under golvet i kontoret(det är ju
skugga där och det är väl en halvmeter över marken ungefär) och gal på
dagen med, ungefär varje kvart faktiskt. Det ligger nära till hands att den
råkar ut för en olycka snart...mycket snart.
Till min stora glädje har jag träffat en mycket trevlig civilanställd
(infoga nationalitet här) som arbetar med bl.a. repatriering och
reintegration av de stackars vilseförda milismänniskorna. Han är ännu en av
de rätt många, som jag allt eftersom tiden går här möter, vilka är/har
samma åsikt/insikt som jag har fått av att vara här. Jag tänker ju inte
tala om vilken det är, utan ni får tänka själva. Det vore mig nämligen
fjärran att vara kritisk på något som helst sätt. Men det är inte bara jag,
så mycket står iaf klart.
Oavsett detta, en mycket trevlig man är han och dessutom fungerar vårt
samarbete över all förväntan. Han sitter på mycket information som jag
saknat och är mer än villig att dela med sig av den. Naturligtvis mot
gentjänster, som kommer att hjälpa honom att få ordning i hans arbete. Lite
intressant är väl att han var samtidigt som mig i El Fasher i DARFUR.
Världen är liten..eller också är det samma människor överallt. Det sista
känns mer troligt.
Tillbaka nu från en liten eftermiddagspatrull som varade i 3 timmar för att
gentlemannen vi pratade med, absolut skulle berätta allt han visste om sånt
vi inte ville veta, men jag lyckades hålla skenet uppe...tyvärr hjälpte det
inte eftersom det visade sig att han inte hade en aning om det vi faktiskt
ville veta. Varmt var det också.
Jag fick iaf en brödbit med chokladkräm på av den "infoga Nationalitet här"
plutonchefen när jag kom tillbaka. Det var tur, för maten bestod som
vanligt av...tadaa, Ris och get. Fast det fanns knappt något kött ändå på
den stackars geten, så det spelade liksom ingen större roll.
Apropå get så har vi köpt oss ännu en get att ha som mat. Jag blev mäkta
imponerad av min kollega som berättade att han köpte geten för en oerhört
billig peng(relativt iaf). När jag tittade närmre på det stackars kräket
begrep t.o.m. jag som inte direkt är någon getuppfödare, att det var inte
konstigt att den var billig. Geten ifråga var låghalt, vindögd, blind på
ett öga(ja faktiskt vindögd på ett öga...) och med slagsida...tror jag det
att han fick den billigt. Men äta den skall vi, i brist på bättre.
Sen började det regna och något mer magnifikt än tropiska åskstormar får
man ju leta efter. Det mullrar konstant och är emellanåt ljusare än på
dagen eftersom det är så mycket blixtar hela tiden. Väldigt vackert, men
tyvärr förtar min blöta säng och blöta allt annat lite av glädjen...rätt
mycket faktiskt. Låter kanske lite bittert men jag hade gärna sett att det
inte regnade så jag slapp sova i en vattenpöl..förbannelse över den vackra
tropiska åskstormen...
Fast det klart, någon måste ju rädda världen...fast jag inser att redan vid
ombytet så fallerar liknelsen med Stålmannen. Han hade iaf en telefonkiosk
att byta om i, själv byter jag om i en lerhydda...
Tjipp
Getslaktare Bengtsson (Armèn har många yrken)
självcensur utan att det blir lite Magnus och Brasse från någon sketch från
"Varning för Barn" över det hela. Jag vill minnas att det de kom fram till
var att följande, var ok att säga:
"och samt kanske, men nej"
Det är ju där jag hamnar med och då blir det inte direkt läsvärt om man
säger så...
Men lite grand blev det iaf:
BANGADI 1 April -11
Det är väl kanske ett tecken på att man bör åka på leave, när man får lust
att strypa tuppdj-vulen som av någon anledning sitter i trädet på andra
sidan concertinan, 4 meter från min hydda och galer på de mest osannolika
tider...t. ex. kl 0100 på natten i absolut kolmörker. Dessutom sitter
kräket tillsammans med sin hönsflock under golvet i kontoret(det är ju
skugga där och det är väl en halvmeter över marken ungefär) och gal på
dagen med, ungefär varje kvart faktiskt. Det ligger nära till hands att den
råkar ut för en olycka snart...mycket snart.
Till min stora glädje har jag träffat en mycket trevlig civilanställd
(infoga nationalitet här) som arbetar med bl.a. repatriering och
reintegration av de stackars vilseförda milismänniskorna. Han är ännu en av
de rätt många, som jag allt eftersom tiden går här möter, vilka är/har
samma åsikt/insikt som jag har fått av att vara här. Jag tänker ju inte
tala om vilken det är, utan ni får tänka själva. Det vore mig nämligen
fjärran att vara kritisk på något som helst sätt. Men det är inte bara jag,
så mycket står iaf klart.
Oavsett detta, en mycket trevlig man är han och dessutom fungerar vårt
samarbete över all förväntan. Han sitter på mycket information som jag
saknat och är mer än villig att dela med sig av den. Naturligtvis mot
gentjänster, som kommer att hjälpa honom att få ordning i hans arbete. Lite
intressant är väl att han var samtidigt som mig i El Fasher i DARFUR.
Världen är liten..eller också är det samma människor överallt. Det sista
känns mer troligt.
Tillbaka nu från en liten eftermiddagspatrull som varade i 3 timmar för att
gentlemannen vi pratade med, absolut skulle berätta allt han visste om sånt
vi inte ville veta, men jag lyckades hålla skenet uppe...tyvärr hjälpte det
inte eftersom det visade sig att han inte hade en aning om det vi faktiskt
ville veta. Varmt var det också.
Jag fick iaf en brödbit med chokladkräm på av den "infoga Nationalitet här"
plutonchefen när jag kom tillbaka. Det var tur, för maten bestod som
vanligt av...tadaa, Ris och get. Fast det fanns knappt något kött ändå på
den stackars geten, så det spelade liksom ingen större roll.
Apropå get så har vi köpt oss ännu en get att ha som mat. Jag blev mäkta
imponerad av min kollega som berättade att han köpte geten för en oerhört
billig peng(relativt iaf). När jag tittade närmre på det stackars kräket
begrep t.o.m. jag som inte direkt är någon getuppfödare, att det var inte
konstigt att den var billig. Geten ifråga var låghalt, vindögd, blind på
ett öga(ja faktiskt vindögd på ett öga...) och med slagsida...tror jag det
att han fick den billigt. Men äta den skall vi, i brist på bättre.
Sen började det regna och något mer magnifikt än tropiska åskstormar får
man ju leta efter. Det mullrar konstant och är emellanåt ljusare än på
dagen eftersom det är så mycket blixtar hela tiden. Väldigt vackert, men
tyvärr förtar min blöta säng och blöta allt annat lite av glädjen...rätt
mycket faktiskt. Låter kanske lite bittert men jag hade gärna sett att det
inte regnade så jag slapp sova i en vattenpöl..förbannelse över den vackra
tropiska åskstormen...
Fast det klart, någon måste ju rädda världen...fast jag inser att redan vid
ombytet så fallerar liknelsen med Stålmannen. Han hade iaf en telefonkiosk
att byta om i, själv byter jag om i en lerhydda...
Tjipp
Getslaktare Bengtsson (Armèn har många yrken)
torsdag 17 mars 2011
Jakten är på...
I min luxuösa lerhydda har jag lagt en presenning på golvet och som går upp
en del på väggarna, vilket jag väl nämnt.
Trevligt att slippa gå på marken, men tyvärr har det inte riktigt framgått
till min käre rumskamrat att man har inte mat i hyddan. Eller rättare sagt
han fattar inte...skall jag förklara tydligare för honom än jag gjort
hittills, så är det medelst handgripligheter(alltså kasta ut honom och hans
mat som han sprider överallt) och det vill jag inte gärna.
en del på väggarna, vilket jag väl nämnt.
Trevligt att slippa gå på marken, men tyvärr har det inte riktigt framgått
till min käre rumskamrat att man har inte mat i hyddan. Eller rättare sagt
han fattar inte...skall jag förklara tydligare för honom än jag gjort
hittills, så är det medelst handgripligheter(alltså kasta ut honom och hans
mat som han sprider överallt) och det vill jag inte gärna.
Resultatet har ju inte låtit vänta på sig. När jag bodde själv så var det
en och annan ödla som gick på väggarna, det är väl ok eftersom de äter
insekter trots allt. I övrigt inga djur.
Men så fort jag kom tillbaka så fick jag börja med att slå ihjäl en råtta
som bodde någonstans i hans utrustning. Det bor diverse djur överallt under
presenningen nu. Syns på hålen de gjort om inte annat. Tydligen smakar
presenningen gott.
Tyvärr drar ju gnagare och sånt till sig annat med..två dagar i rad har jag
hittat döda djur på golvet. I förrgår en större insekt(då pratar jag större
insekt från djungeln, inga små svenska skalbaggar), igår var det en råtta.
Det är väl bra kan man ju tycka..men frågan som inställer sig hos mig är ju
snarast varför har de dött? Eller rättare sagt vad har dödat dem och var
bor detta något?
Hur skall jag göra nu och vad tusan är det som tar livet av dem..hur stort
eller litet och elakt är detta något??? Jag är inte säker på att jag vill
veta.
Jag har utan framgång försökt få tag i mus o råttfällor, men icke då.
Som intressant anekdot kan jag meddela att jag när vi beställde
kontorsförnödenheter sist så skrev jag till "Mouse trap" på listan. Med
lite fantasi kan ni säkert räkna ut vad som stod på kopian på beställningen
jag fick tillbaka. Precis..."Order this from CITS, not Office Supply". CITS
är Datorstöd och datakommunikation. Jaha, vad säger man då? Inget alls
kanske, man biter ihop bara och hoppas på att få komma hem till Sverige och
handla snart. Jag skall nog köpa på mig ett litet lager och ta med
ner..Clas Ohlson eller Biltema är inte så dumt att ha på nära håll ibland.
Undrar om de har postorder hit???
Och nej, elektroniska hade varit jättebra, men då krävs det ju..precis..el.
Sånt sysslar vi inte med här.
Small/large(?) Game hunter Bengtsson.
onsdag 23 februari 2011
Nu minsann har det rätats ut lite frågetecken..
Nå, efter lite konfererande med G2, så var det inga stora problem, men jag får väl sluta skriva i affekt.
Budskapet jag fick inledningsvis, visade sig vara, typ inte helt korrekt i slutänden.
Strunt i det nu...
Jag är just nu hemma på leave och ackumulerar kyla och handlar på mig en del saker, som t. ex. utsökt svenskt frystorkat kaffe i rätt stora mängder. En kopp kaffe på frystorkat är väldigt underskattat tills man inte ens har det.
Ett stort tack till kollegor och vänner på jobbet apropå annan Log och UH för övrigt.
Nytillkomna insikter är följande: Snowboardåkning, det är inget för äldre herrar. Fast det skapar ju en djävulsk hårdhet. Smärta är vekhet som lämnar kroppen och högvis med andra floskler..Ja, jag har tämligen ont överallt.
Jag visste t. ex. inte att man kan få whiplashskador i en skidbacke helt på egen hand...man lär sig något nytt varje dag...Fast jag räddade ju ansiktet iaf (från att bli mosat i rätt hårdpackad snö). Men det var länge sedan jag hade så roligt å andra sidan. Det var väl under hojsäsongen kanske (apropå att ha ont). Mina sysselsättningar tycks mest ge mig varierande grad av smärta i både kropp och plånbok...
Skall försöka få upp lite bilder ni kan gotta er åt innan jag lämnar landet Lagom (och allt vad Internet heter) igen. Både på fjäll och djungel tänkte jag dessutom.
/Snowboardåkare Bengtsson
Budskapet jag fick inledningsvis, visade sig vara, typ inte helt korrekt i slutänden.
Strunt i det nu...
Jag är just nu hemma på leave och ackumulerar kyla och handlar på mig en del saker, som t. ex. utsökt svenskt frystorkat kaffe i rätt stora mängder. En kopp kaffe på frystorkat är väldigt underskattat tills man inte ens har det.
Ett stort tack till kollegor och vänner på jobbet apropå annan Log och UH för övrigt.
Nytillkomna insikter är följande: Snowboardåkning, det är inget för äldre herrar. Fast det skapar ju en djävulsk hårdhet. Smärta är vekhet som lämnar kroppen och högvis med andra floskler..Ja, jag har tämligen ont överallt.
Jag visste t. ex. inte att man kan få whiplashskador i en skidbacke helt på egen hand...man lär sig något nytt varje dag...Fast jag räddade ju ansiktet iaf (från att bli mosat i rätt hårdpackad snö). Men det var länge sedan jag hade så roligt å andra sidan. Det var väl under hojsäsongen kanske (apropå att ha ont). Mina sysselsättningar tycks mest ge mig varierande grad av smärta i både kropp och plånbok...
Skall försöka få upp lite bilder ni kan gotta er åt innan jag lämnar landet Lagom (och allt vad Internet heter) igen. Både på fjäll och djungel tänkte jag dessutom.
/Snowboardåkare Bengtsson
tisdag 11 januari 2011
Märkligt...ärligen förvånad...
Jaha, där ser man...jag återkommer eventuellt via detta media.
Nej, jag är inte på väg att åka härifrån, inte vad jag vet iaf.
Nej, jag är inte på väg att åka härifrån, inte vad jag vet iaf.
Vi får se...Ni kan säkert dra era egna slutsatser om vad som hänt. Fast jag
får ju erkänna att jag inte förstår riktigt.
tisdag 4 januari 2011
2011--Skall detta kanske bli året när allt blir bättre??
4 jan -11
37 grader, stekande sol, ingen AC och jag skriver rapporter..ja, varför
inte, ingen annan lär göra det, inte här iaf.
Och ser man på, "Africa Wins Again". Fick mail från min närmsta svenska
chef härnere igår, Kungens Julpaket har kommit..Hurra! Fast, tyvärr bara
till Kinshasa. Det som gör mig en smula bekymrad är att mitt mat och lite
annat-paket, som skickades från Kinshasa som Prio 1, den 7 December har ju
händelsevis inte kommit ännu, så har jag tur kan jag kanske få lite julmat
i början på februari, eller kanske när jag kommer från leaven i slutet
februari...undrar vad det är för status på eventuell mat då. Då kan jag
lika gärna spara undan det i ett hörn i hyddan och ha det till Påsk
istället ;) . Nä, jag är inte det minsta otacksam, jag tycker bara att det
kan inte vara en nyhet att saker tar tid här. Kanske kan vara idé att
skicka sådana grejer lite tidigare??
Strunt samma. Jag har fått planterat lite ananas, palmer och lite annat
grönt framför hyddan, så det ser riktigt prydligt ut nu. De marockanska
soldaterna och vår allt-i-allo här, Papa Richard, såg tämligen förvånade ut
över att jag jobbade och grävde hål att plantera i själv, istället för att
jag arbetsledde och de gjorde jobbet. Det finns vissa skillnader på Svenska
officerare och övriga delinkventer här.
Såja, klart nu, jag skickar den nye TeamLeadern till BUNIA(vårt HQ) för att
reda ut saker och ting med mupparna där(Chefen MilObs och hans G1). Jag
blev ju nekad att åka och köpa mat före nyår av oklar anledning, men får vi
inte åka på "supply runs" till civilisationen, då vet jag inte riktigt hur
vi skall bära oss åt, vi lär få börja äta pengar, som vi ju faktiskt har,
men inget att handla för dem.
Jag vill inte åka till HQ:t själv eftersom jag känner på mig att mitt
temperament kan kanske ligga mig en smula i fatet. Det var ju tur för G1
(som nekade mig att åka) att han inte fanns i närheten när jag fick
beskedet. Å andra sidan, vad vet han om hur det är här..inget. Får väl
bjuda in honom att besöka oss. Fast ingen annan vill ju komma hit för att
varken laga saker eller på annat sätt hjälpa oss. Sist när vi hade en
fordonstekniker här, så trodde han att han skulle få åka tillbaka dagen
efter...muahahahaa, hans chef lurade honom, han fick allt stanna här till
veckan efter. Helikoptern kommer 1gg/vecka, och stannar max 20 minuter,
inte mer, ibland inte ens det. Fast just nu inte ens så ofta. Det är ju "UN
Holidays" nu, gu'bevars', fast det gäller ju inte oss då.
Hmm, apropå pengar, det var en sanning med modifikation det där
förresten..jag har inte så mycket pengar kvar, men har fått veta var min
lön är iaf. Eller ja, delar åtminstone. Om Teamleadern har rätt, så finns
min lön från 2010 nu i Kinshasa, eftersom outhämtade kontanter går tillbaka
dit efter årsskiftet från sektorerna. Fast, hur skulle jag hämta pengar?
Jag får ju inte åka härifrån..Dessutom har Finance-mupparna på vårt HQ
supit bort min "Betalningsinstruktion UN-lön", där jag specade 70% till en
Svensk bank och 30% i kontanter. Det måste de gjort, eftersom jag har fått
en lönelapp i början av december(Den kom med helikopter för övrigt, mycket
ståndsmässigt) där det står att jag har kontant lön att få ut? Och inget
har gått till mitt bankkonto hemma.
Jag gjorde som jag blev tillsagd och öppnade inget konto i staden där vårt
HQ finns, för att jag fick veta att "Den kontanta delen av lönen kommer
minsann ut till Teamsiterna" Jaha, säger de det, så fixar de väl det. Så
tänkte jag. Det var ju dumt att lita på folk, sett så här i efterhand borde
jag ju vetat bättre.
Men, jag överlever, jag har nämligen idkat byteshandel eftersom mitt
svenska pulverkaffe nu tagit slut. Den Marockanske Plutch dök upp här och
var bekymrad eftersom hans handkontroll till datorspelet gått sönder, så
han undrade hur han skulle göra nu. Varvid jag erbjöd mig att fixa den
naturligtvis(inte det första jag lagar här, tack 3M för silvertejp ;) ), nu
var jag ju tvungen att öppna och möblera om lite inuti med, men sen funkade
den tillräckligt bra iaf. Det kostade honom en burk pulverkaffe, alla glada
och nöjda, fast mest jag som fick kaffe igen ;) .
Är det inte det ena, som flickan sade som blödde näsblod...nu börjar det
regna också, och inget milt tropiskt regn direkt..blir en natt i blöt
sovsäck då. Mitt tak läcker en smula om man säger så..men mina plantor blir
åtminstone glada. Men, dessutom faller temperaturen, bara 34 grader nu tack
vare regnet. Dags att byta kläder och springa min runda...
/Mästerrapportör Bengtsson
37 grader, stekande sol, ingen AC och jag skriver rapporter..ja, varför
inte, ingen annan lär göra det, inte här iaf.
Och ser man på, "Africa Wins Again". Fick mail från min närmsta svenska
chef härnere igår, Kungens Julpaket har kommit..Hurra! Fast, tyvärr bara
till Kinshasa. Det som gör mig en smula bekymrad är att mitt mat och lite
annat-paket, som skickades från Kinshasa som Prio 1, den 7 December har ju
händelsevis inte kommit ännu, så har jag tur kan jag kanske få lite julmat
i början på februari, eller kanske när jag kommer från leaven i slutet
februari...undrar vad det är för status på eventuell mat då. Då kan jag
lika gärna spara undan det i ett hörn i hyddan och ha det till Påsk
istället ;) . Nä, jag är inte det minsta otacksam, jag tycker bara att det
kan inte vara en nyhet att saker tar tid här. Kanske kan vara idé att
skicka sådana grejer lite tidigare??
Strunt samma. Jag har fått planterat lite ananas, palmer och lite annat
grönt framför hyddan, så det ser riktigt prydligt ut nu. De marockanska
soldaterna och vår allt-i-allo här, Papa Richard, såg tämligen förvånade ut
över att jag jobbade och grävde hål att plantera i själv, istället för att
jag arbetsledde och de gjorde jobbet. Det finns vissa skillnader på Svenska
officerare och övriga delinkventer här.
Såja, klart nu, jag skickar den nye TeamLeadern till BUNIA(vårt HQ) för att
reda ut saker och ting med mupparna där(Chefen MilObs och hans G1). Jag
blev ju nekad att åka och köpa mat före nyår av oklar anledning, men får vi
inte åka på "supply runs" till civilisationen, då vet jag inte riktigt hur
vi skall bära oss åt, vi lär få börja äta pengar, som vi ju faktiskt har,
men inget att handla för dem.
Jag vill inte åka till HQ:t själv eftersom jag känner på mig att mitt
temperament kan kanske ligga mig en smula i fatet. Det var ju tur för G1
(som nekade mig att åka) att han inte fanns i närheten när jag fick
beskedet. Å andra sidan, vad vet han om hur det är här..inget. Får väl
bjuda in honom att besöka oss. Fast ingen annan vill ju komma hit för att
varken laga saker eller på annat sätt hjälpa oss. Sist när vi hade en
fordonstekniker här, så trodde han att han skulle få åka tillbaka dagen
efter...muahahahaa, hans chef lurade honom, han fick allt stanna här till
veckan efter. Helikoptern kommer 1gg/vecka, och stannar max 20 minuter,
inte mer, ibland inte ens det. Fast just nu inte ens så ofta. Det är ju "UN
Holidays" nu, gu'bevars', fast det gäller ju inte oss då.
Hmm, apropå pengar, det var en sanning med modifikation det där
förresten..jag har inte så mycket pengar kvar, men har fått veta var min
lön är iaf. Eller ja, delar åtminstone. Om Teamleadern har rätt, så finns
min lön från 2010 nu i Kinshasa, eftersom outhämtade kontanter går tillbaka
dit efter årsskiftet från sektorerna. Fast, hur skulle jag hämta pengar?
Jag får ju inte åka härifrån..Dessutom har Finance-mupparna på vårt HQ
supit bort min "Betalningsinstruktion UN-lön", där jag specade 70% till en
Svensk bank och 30% i kontanter. Det måste de gjort, eftersom jag har fått
en lönelapp i början av december(Den kom med helikopter för övrigt, mycket
ståndsmässigt) där det står att jag har kontant lön att få ut? Och inget
har gått till mitt bankkonto hemma.
Jag gjorde som jag blev tillsagd och öppnade inget konto i staden där vårt
HQ finns, för att jag fick veta att "Den kontanta delen av lönen kommer
minsann ut till Teamsiterna" Jaha, säger de det, så fixar de väl det. Så
tänkte jag. Det var ju dumt att lita på folk, sett så här i efterhand borde
jag ju vetat bättre.
Men, jag överlever, jag har nämligen idkat byteshandel eftersom mitt
svenska pulverkaffe nu tagit slut. Den Marockanske Plutch dök upp här och
var bekymrad eftersom hans handkontroll till datorspelet gått sönder, så
han undrade hur han skulle göra nu. Varvid jag erbjöd mig att fixa den
naturligtvis(inte det första jag lagar här, tack 3M för silvertejp ;) ), nu
var jag ju tvungen att öppna och möblera om lite inuti med, men sen funkade
den tillräckligt bra iaf. Det kostade honom en burk pulverkaffe, alla glada
och nöjda, fast mest jag som fick kaffe igen ;) .
Är det inte det ena, som flickan sade som blödde näsblod...nu börjar det
regna också, och inget milt tropiskt regn direkt..blir en natt i blöt
sovsäck då. Mitt tak läcker en smula om man säger så..men mina plantor blir
åtminstone glada. Men, dessutom faller temperaturen, bara 34 grader nu tack
vare regnet. Dags att byta kläder och springa min runda...
/Mästerrapportör Bengtsson
söndag 2 januari 2011
29/12 2010, Långnäsa..väldigt lång näsa.
Inte kom jag iväg för att varken få tag i mat till oss eller få se lite
"civilisation" (mer än här iaf). Det fanns ingen MOP, alltså "Movement Of
Personnel" så inte fick jag åka iväg, utan jag sitter här och begrundar
mina synder..Visserligen kom den nye Teamleadern från Paraguay, men hans
bagage kom inte med trots att helikoptern är i princip tom. Han hade köpt
Potatis och diverse grönsaker i Bunia, som är vårt HQ. Tyvärr fick han inte
ta med det på Helikoptern, så det kommer kanske nästa vecka...kanske.
Undrar vilket skick grönsakerna är i då. Mitt matpaket från Kinshasa har
fortfarande inte kommit, Ghanesen väntar också på sin utrustning, men vad
jag tycker är värst av allt egentligen, (bortsett från att jag sitter fast
här över nyår då) är att Paraguyanen inte ens fick ta med sin skyddsväst
och hjälm när han åker ut i fält, för att han då har för mycket vikt.
Börjar bli rätt irriterad på hur organisationen inte fungerar.
Dessutom verkar Bangladeshierna som flyger här, tro att de kommer in i en
Hot LZ, alltså att det finns risk för beskjutning när de landar. De vägrar
att stanna helikoptern, så det är helt omöjligt att höra någonting som
någon säger. Nästa gång måste jag ha proppar i, för det är alldeles för
högt ljud. Visserligen kommer jag att höra ännu mindre då, om ens något,
men jag orkar bara inte bry mig. Vill de säga något får de stanna motorn.
Resten av MilObsarna håller iofs med mig, de är också trötta på det här,
men jag har varit här längst nu, med 6 veckor på raken, så jag är väl
kanske mest trött av dem.
Men det är som sagt bara ett par saker i mängden av det som inte funkar på
en sådan här TeamSite mitt ute i ingenstans. Vi är på vår tredje vecka utan
tolk nu..jag känner mig inte särskilt nyttig här. Dessutom påstår
Marockanen att nästa veckas Helikopter(4/1) är inställd eller åtminstone
flyttad...jag vet inte vilket eller till när, för jag har ingen
kommunikation att bekräfta det med.
Tack för den televerket.
"civilisation" (mer än här iaf). Det fanns ingen MOP, alltså "Movement Of
Personnel" så inte fick jag åka iväg, utan jag sitter här och begrundar
mina synder..Visserligen kom den nye Teamleadern från Paraguay, men hans
bagage kom inte med trots att helikoptern är i princip tom. Han hade köpt
Potatis och diverse grönsaker i Bunia, som är vårt HQ. Tyvärr fick han inte
ta med det på Helikoptern, så det kommer kanske nästa vecka...kanske.
Undrar vilket skick grönsakerna är i då. Mitt matpaket från Kinshasa har
fortfarande inte kommit, Ghanesen väntar också på sin utrustning, men vad
jag tycker är värst av allt egentligen, (bortsett från att jag sitter fast
här över nyår då) är att Paraguyanen inte ens fick ta med sin skyddsväst
och hjälm när han åker ut i fält, för att han då har för mycket vikt.
Börjar bli rätt irriterad på hur organisationen inte fungerar.
Dessutom verkar Bangladeshierna som flyger här, tro att de kommer in i en
Hot LZ, alltså att det finns risk för beskjutning när de landar. De vägrar
att stanna helikoptern, så det är helt omöjligt att höra någonting som
någon säger. Nästa gång måste jag ha proppar i, för det är alldeles för
högt ljud. Visserligen kommer jag att höra ännu mindre då, om ens något,
men jag orkar bara inte bry mig. Vill de säga något får de stanna motorn.
Resten av MilObsarna håller iofs med mig, de är också trötta på det här,
men jag har varit här längst nu, med 6 veckor på raken, så jag är väl
kanske mest trött av dem.
Men det är som sagt bara ett par saker i mängden av det som inte funkar på
en sådan här TeamSite mitt ute i ingenstans. Vi är på vår tredje vecka utan
tolk nu..jag känner mig inte särskilt nyttig här. Dessutom påstår
Marockanen att nästa veckas Helikopter(4/1) är inställd eller åtminstone
flyttad...jag vet inte vilket eller till när, för jag har ingen
kommunikation att bekräfta det med.
Tack för den televerket.
27/12 2010 Jomenvisst, som Pentti Varg sa..
Vi har inte så mycket att roa oss med här, men vårt senaste tillskott,
kaptenen från Mali är uppenbarligen rätt nervös av sig. Han är livrädd för
eventuella ormar, iofs så visade jag då snabbt ett par av bilderna jag
tagit på sådana vi avlivat inne på campen, vilket kanske inte gjorde det
bättre...men sen kom det ngt rykte, obekräftat ännu iofs, men att någon
stackars kongolesisk kapten satt livet till och blivit mat.
Det gjorde honom inte gladare, men då var ju den marockanske plutonchefen
snabb att berätta om en Bangladeshisk kapten som i början av missionen blev
uppäten i östra Kongo. Sen tror jag att jag nämnt en liknande incident för
några månader sen, men en Kongoles. Iaf, det triggade honom ordentligt, så
nu vågar han knappt följa med ut på patrull inne i byn ens. Han är helt
säker på att han kommer att bli uppäten här. Man har inte roligare än man
gör sig..
Jag och Ghanesen har iaf lite roligt. Apropå honom har jag inte sett till
katterna på två dagar...
Jag hoppas att Paraguyanen kommer imorgon så att jag kan lämna platsen med
gott samvete. Dessutom hade det inte skadat om de kunde få tummarna ur och
ge oss en tolk. Då hade vi kanske kunnat arbeta lite mer, just nu så är det
sådär...men det är ju inte vårt fel utan vi gör vad vi kan. Men jag förstår
sällan vad Maliern säger, hans engelska är riktigt riktigt dålig, inte ens
Ghanesen förstår vad han säger. Så att ha honom som tolk är värdelöst. Den
Marockanske löjtnanten är mycket bättre.
Ja, iaf, eftersom jag nu är chef här har jag passat på...jag har planerat
Long Range Patrols för nästa månad. Eftersom det längsta någon tagit sig
härifrån av MilObs'arna är 34 km(jag var med också), så har jag planerat
att vi skall upp till en gränsstad till SUDAN, drygt 80 km N härifrån och
sedan en till patrull, som tar oss ungefär lika långt söderut 2 veckor
senare. Jag vägrar att bara åka omkring i byn, vilket i princip är vad som
gjorts hittills.
Iaf, skall bli intressant att se reaktionen hos de som är lediga nu och
kommer tillbaka dagen innan vi skall på långpatrull Norrut ;) Jag och den
Marockanske PlutCh är överens..här kan vi inte bli sittandes.
Minsann..vi hade just ett besök av MSF, "Medicines Sans Frontieres" en av
de få NGO'er som har mycket bra renommè. Fast lite intressant ändå eftersom
de är ökända för att inte vilja ha med någon annan att göra, överhuvudtaget
inklusive FN. Det har ju mest att göra med att de vill bli sedda som helt
opartiska.
Nåja, de undrade iaf om de fick låna radion om de behövde evakuera ngn från
det lokala sjukhuset till närmare större by. Snäll som jag är sade jag
naturligtvis ja, så dagens goda gärning är klar. Tänk vad duktig jag är ;)
kaptenen från Mali är uppenbarligen rätt nervös av sig. Han är livrädd för
eventuella ormar, iofs så visade jag då snabbt ett par av bilderna jag
tagit på sådana vi avlivat inne på campen, vilket kanske inte gjorde det
bättre...men sen kom det ngt rykte, obekräftat ännu iofs, men att någon
stackars kongolesisk kapten satt livet till och blivit mat.
Det gjorde honom inte gladare, men då var ju den marockanske plutonchefen
snabb att berätta om en Bangladeshisk kapten som i början av missionen blev
uppäten i östra Kongo. Sen tror jag att jag nämnt en liknande incident för
några månader sen, men en Kongoles. Iaf, det triggade honom ordentligt, så
nu vågar han knappt följa med ut på patrull inne i byn ens. Han är helt
säker på att han kommer att bli uppäten här. Man har inte roligare än man
gör sig..
Jag och Ghanesen har iaf lite roligt. Apropå honom har jag inte sett till
katterna på två dagar...
Jag hoppas att Paraguyanen kommer imorgon så att jag kan lämna platsen med
gott samvete. Dessutom hade det inte skadat om de kunde få tummarna ur och
ge oss en tolk. Då hade vi kanske kunnat arbeta lite mer, just nu så är det
sådär...men det är ju inte vårt fel utan vi gör vad vi kan. Men jag förstår
sällan vad Maliern säger, hans engelska är riktigt riktigt dålig, inte ens
Ghanesen förstår vad han säger. Så att ha honom som tolk är värdelöst. Den
Marockanske löjtnanten är mycket bättre.
Ja, iaf, eftersom jag nu är chef här har jag passat på...jag har planerat
Long Range Patrols för nästa månad. Eftersom det längsta någon tagit sig
härifrån av MilObs'arna är 34 km(jag var med också), så har jag planerat
att vi skall upp till en gränsstad till SUDAN, drygt 80 km N härifrån och
sedan en till patrull, som tar oss ungefär lika långt söderut 2 veckor
senare. Jag vägrar att bara åka omkring i byn, vilket i princip är vad som
gjorts hittills.
Iaf, skall bli intressant att se reaktionen hos de som är lediga nu och
kommer tillbaka dagen innan vi skall på långpatrull Norrut ;) Jag och den
Marockanske PlutCh är överens..här kan vi inte bli sittandes.
Minsann..vi hade just ett besök av MSF, "Medicines Sans Frontieres" en av
de få NGO'er som har mycket bra renommè. Fast lite intressant ändå eftersom
de är ökända för att inte vilja ha med någon annan att göra, överhuvudtaget
inklusive FN. Det har ju mest att göra med att de vill bli sedda som helt
opartiska.
Nåja, de undrade iaf om de fick låna radion om de behövde evakuera ngn från
det lokala sjukhuset till närmare större by. Snäll som jag är sade jag
naturligtvis ja, så dagens goda gärning är klar. Tänk vad duktig jag är ;)
23/12-2010, Joråsåattee...
Det var ju ett tag sen det kom livstecken kanske. Finns vissa anledningar
till detta. Inte nog med att radioeländet fungerar sporadiskt, i torsdags
morse(16/12) dog satellitmodemet. Efter att ha försökt reda upp det här med
diverse medel tog jag satellittelefonen och ringde till supporten.
Naturligtvis finns supportnumret på den startsida man möts av när man
kopplar upp sig med modemet...listigt gjort av supporten. Slutar det funka
och man behöver hjälp kan man inte komma åt tfn numren...
Men tyvärr för dem hade jag varit ännu listigare och hade fortfarande sidan
öppen i min egen dator( jag har naturligtvis kopplat upp alla datorer här
mot satellitmodemet så att det delas, dessutom satt upp backup på all data
som finns)och mappat alla diskar mot varandra så att man kan jobba på
vilken dator man vill. Jag ringde iaf och en trevlig gentleman lovade att
titta på det under måndagen. Jag ringer tillbaka då och han konstaterade
att tyvärr var det så att kreditlimiten var uppnådd och det bör fungera
igen under början av januari. Jaha, tack för den... Om någon hade talat om
hur det fungerade här så hade det kanske varit enklare. Nåja, ingen e-post
förrän dess iaf. Dessutom fungerar det inte med order och information alls
här, jag har fått en order för tre veckor sedan och den var helt underkänd
vad gäller info i den och upplägget. I tisdags fick jag en till order via
helikopter. Tyvärr var den "Tillägg 2" till en order som vi aldrig fått och
som ersätter den tidigare och helt kassa ordern. Den styr vad som händer i
området under jul o nyår....händer ganska mycket tror jag, men jag vet
inte. Det passerade en kolonn med Special Forces idag, tyvärr stannade de
inte o talade om vart de skulle eller vad de skall göra.
Jag kommer att lämna platsen tillfälligt efter att ha varit här 5 veckor i
sträck, den 28/12 har jag begärt att få flyga in till högkvarteret. Jag har
en hel del frågor jag vill ställa till dem, framförallt Ops. Dessutom skall
jag handla och helt enkelt slippa sitta i bushen över nyår. Det räcker
långt att jag tillbringar Julafton här.
Ingen gran, inga paket och ingen snö. Bara en massa palmer, bananträd,
djungel, mer djungel och locals överallt. Jag känner mig lite som han i
sketchen med ensamseglaren som gör en videodagbok och bara blir konstigare
och konstigare ju fler dagar som går. Det var något med vilken tröja han
skulle ha vilken dag och så vidare..finns på Tuben..bara att leta.
Finns som jag säkert nämnt innan en hel del ehh..intressanta djur här,
drösvis med ödlor i olika färg och form, jag tror att jag sett en Afrikansk
Biätare(fågel) svårt att avgöra utan Internet eller böcker att slå i. De
flesta andra djur som går att äta har ju försvunnit ner i magen på de som
bor här. Men det jagas en del apor och "Bushpig" (den ser ut ungefär som
våra vildsvin) Aporna säljs i delar på marknaden och nej, jag vägrar..jag
kommer inte ens att smaka. Fast här dyker fler kulturskillnader upp. Vi
slaktade get idag som vi köpte igår för att ha ngt att äta på juldagen.
Ghanesen och Maliern hävdade med bestämdhet att det skulle göras soppa på
inälvorna som vi skulle ha till kvällen idag. Jag tittade och luktade...sen
gick jag och hämtade mitt torrfoder. Dessutom vill de två och marockanerna
äta huvudet på den stackars geten..hjärnan skall visst vara en delikatess
säger de. Jaså, säger jag då. Torrfoder igen alltså.
När vi satt och diskuterade mat visade det sig att de två katterna som vi
har här, var Ghanesen mycket intresserad av. Jag förklarade att om någon av
dem saknas när jag kommer tillbaka från HQ:t, så kommer han att hamna i
grytan härnäst. Jag är inte säker på att jag lyckades avskräcka honom, så
jag måste nog ha noggrann kontroll på katterna.
Vi har ingen tolk längre. Han skulle varit ledig för två veckor sedan,
efter att ha jobbat 2 månader, men ingen kom och bytte ut honom, så förra
veckan blev han händelsevis sjuk..mycket märkligt. Malaria naturligtvis. En
behändig sjukdom att ta till eftersom oerhört många har den här. I vilket
fall lämnade han teamsiten i tisdags och jag har nu en gentleman från Mali,
som föralldel pratar hygglig franska men knappt kan göra sig förstådd på
engelska, som tolk nu.
Jag är chef på Teamsiten, vilket inte säger så mycket eftersom vi bara är
tre st här. Men iaf, jag, Ghanesen och en Malier/an??. Båda trevliga, men
Ghanesen pratar bara Engelska, liksom jag.
Å andra sidan har vi nu mycket bra kontakt med Marockanerna och hjälps åt
en hel del. Värt mer än man kan ana. Plutonchefen där är mycket bra och jag
pratar en hel del med honom(på engelska, vilket han pratar ganska bra), han
känner sig nog rätt ensam eftersom de inte har riktigt samma
förhållningssätt till sina soldater som vi har hemma.
För övrigt är det ju bara knappt 1 ½ månad innan jag kommer hem på
leave...jag ser faktiskt fram mot lite snö för en gångs skull. Bara jag
slipper skotta så blir det perfekt( Tack mamma ), jag hoppas ju att det
som skall komma ligger redan då och att det inte kommer mera. Har en stark
känsla av att jag kommer att frysa oerhört mycket. Jag börjar väl kanske
vänja mig?? Det är redan så att det får gärna vara iaf 25° i utrymmet vi
sitter i på kvällarna och skriver och jobbar. Blir det kallare så stänger
faktiskt jag av AC:n, tro det eller ej...
Det är väl ungefär den temperaturen under natten i hyddan med, och det är
rätt ok. Dagarna är varma och soliga, vi är inne i torrperioden här. Den
varar visst runt tre månader och började för en 3-4 veckor sedan. Det
innebär iofs att man kan ta sig runt med fordon på de flesta platser.
Nästan alla bilder jag har sett härifrån innehåller oftast fordon i lera
upp till fönsterrutorna. Misstänker att jag kommer att råka ut för det med.
Jag har en del bilder, men kan inte ladda upp dem till galleriet. De kommer
när jag kommer hem på leave, om jag inte hittar ngt sätt innan dess.
till detta. Inte nog med att radioeländet fungerar sporadiskt, i torsdags
morse(16/12) dog satellitmodemet. Efter att ha försökt reda upp det här med
diverse medel tog jag satellittelefonen och ringde till supporten.
Naturligtvis finns supportnumret på den startsida man möts av när man
kopplar upp sig med modemet...listigt gjort av supporten. Slutar det funka
och man behöver hjälp kan man inte komma åt tfn numren...
Men tyvärr för dem hade jag varit ännu listigare och hade fortfarande sidan
öppen i min egen dator( jag har naturligtvis kopplat upp alla datorer här
mot satellitmodemet så att det delas, dessutom satt upp backup på all data
som finns)och mappat alla diskar mot varandra så att man kan jobba på
vilken dator man vill. Jag ringde iaf och en trevlig gentleman lovade att
titta på det under måndagen. Jag ringer tillbaka då och han konstaterade
att tyvärr var det så att kreditlimiten var uppnådd och det bör fungera
igen under början av januari. Jaha, tack för den... Om någon hade talat om
hur det fungerade här så hade det kanske varit enklare. Nåja, ingen e-post
förrän dess iaf. Dessutom fungerar det inte med order och information alls
här, jag har fått en order för tre veckor sedan och den var helt underkänd
vad gäller info i den och upplägget. I tisdags fick jag en till order via
helikopter. Tyvärr var den "Tillägg 2" till en order som vi aldrig fått och
som ersätter den tidigare och helt kassa ordern. Den styr vad som händer i
området under jul o nyår....händer ganska mycket tror jag, men jag vet
inte. Det passerade en kolonn med Special Forces idag, tyvärr stannade de
inte o talade om vart de skulle eller vad de skall göra.
Jag kommer att lämna platsen tillfälligt efter att ha varit här 5 veckor i
sträck, den 28/12 har jag begärt att få flyga in till högkvarteret. Jag har
en hel del frågor jag vill ställa till dem, framförallt Ops. Dessutom skall
jag handla och helt enkelt slippa sitta i bushen över nyår. Det räcker
långt att jag tillbringar Julafton här.
Ingen gran, inga paket och ingen snö. Bara en massa palmer, bananträd,
djungel, mer djungel och locals överallt. Jag känner mig lite som han i
sketchen med ensamseglaren som gör en videodagbok och bara blir konstigare
och konstigare ju fler dagar som går. Det var något med vilken tröja han
skulle ha vilken dag och så vidare..finns på Tuben..bara att leta.
Finns som jag säkert nämnt innan en hel del ehh..intressanta djur här,
drösvis med ödlor i olika färg och form, jag tror att jag sett en Afrikansk
Biätare(fågel) svårt att avgöra utan Internet eller böcker att slå i. De
flesta andra djur som går att äta har ju försvunnit ner i magen på de som
bor här. Men det jagas en del apor och "Bushpig" (den ser ut ungefär som
våra vildsvin) Aporna säljs i delar på marknaden och nej, jag vägrar..jag
kommer inte ens att smaka. Fast här dyker fler kulturskillnader upp. Vi
slaktade get idag som vi köpte igår för att ha ngt att äta på juldagen.
Ghanesen och Maliern hävdade med bestämdhet att det skulle göras soppa på
inälvorna som vi skulle ha till kvällen idag. Jag tittade och luktade...sen
gick jag och hämtade mitt torrfoder. Dessutom vill de två och marockanerna
äta huvudet på den stackars geten..hjärnan skall visst vara en delikatess
säger de. Jaså, säger jag då. Torrfoder igen alltså.
När vi satt och diskuterade mat visade det sig att de två katterna som vi
har här, var Ghanesen mycket intresserad av. Jag förklarade att om någon av
dem saknas när jag kommer tillbaka från HQ:t, så kommer han att hamna i
grytan härnäst. Jag är inte säker på att jag lyckades avskräcka honom, så
jag måste nog ha noggrann kontroll på katterna.
Vi har ingen tolk längre. Han skulle varit ledig för två veckor sedan,
efter att ha jobbat 2 månader, men ingen kom och bytte ut honom, så förra
veckan blev han händelsevis sjuk..mycket märkligt. Malaria naturligtvis. En
behändig sjukdom att ta till eftersom oerhört många har den här. I vilket
fall lämnade han teamsiten i tisdags och jag har nu en gentleman från Mali,
som föralldel pratar hygglig franska men knappt kan göra sig förstådd på
engelska, som tolk nu.
Jag är chef på Teamsiten, vilket inte säger så mycket eftersom vi bara är
tre st här. Men iaf, jag, Ghanesen och en Malier/an??. Båda trevliga, men
Ghanesen pratar bara Engelska, liksom jag.
Å andra sidan har vi nu mycket bra kontakt med Marockanerna och hjälps åt
en hel del. Värt mer än man kan ana. Plutonchefen där är mycket bra och jag
pratar en hel del med honom(på engelska, vilket han pratar ganska bra), han
känner sig nog rätt ensam eftersom de inte har riktigt samma
förhållningssätt till sina soldater som vi har hemma.
För övrigt är det ju bara knappt 1 ½ månad innan jag kommer hem på
leave...jag ser faktiskt fram mot lite snö för en gångs skull. Bara jag
slipper skotta så blir det perfekt( Tack mamma ), jag hoppas ju att det
som skall komma ligger redan då och att det inte kommer mera. Har en stark
känsla av att jag kommer att frysa oerhört mycket. Jag börjar väl kanske
vänja mig?? Det är redan så att det får gärna vara iaf 25° i utrymmet vi
sitter i på kvällarna och skriver och jobbar. Blir det kallare så stänger
faktiskt jag av AC:n, tro det eller ej...
Det är väl ungefär den temperaturen under natten i hyddan med, och det är
rätt ok. Dagarna är varma och soliga, vi är inne i torrperioden här. Den
varar visst runt tre månader och började för en 3-4 veckor sedan. Det
innebär iofs att man kan ta sig runt med fordon på de flesta platser.
Nästan alla bilder jag har sett härifrån innehåller oftast fordon i lera
upp till fönsterrutorna. Misstänker att jag kommer att råka ut för det med.
Jag har en del bilder, men kan inte ladda upp dem till galleriet. De kommer
när jag kommer hem på leave, om jag inte hittar ngt sätt innan dess.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)