söndag 12 december 2010

Lussevaka i Afrika..

Jaha, jag vågar knappt berätta hur lite jag egentligen gör just nu. Tyvärr är det så att vi är inte mer än 2 st kvar på TeamSiten nu. Så här blir inget direkt gjort. Knappt vi kan patrullera och det vi skulle vilja göra får vi inte eftersom det skulle vara en Long Range Patrol som måste godkännas flera veckor i förväg.

Enda trösten är att vi har mycket god kontakt med Marockanerna nu, och deras plutonchef framförallt. Det gör saker lite lättare..jag har tagit ut honom på löpturer, sen skall jag se om han vill följa med och fiska och lite sådant. Diplomati på hög nivå...men som renderar i: lättare att få eskort, vi kan få lite förnödenheter av dem o.s.v. så det må väl vara hänt. Men iaf, det här sas det inget om på UNMO kursen. Fordonen är i rätt dåligt skick, trots att de inte gått mer än 3300 mil resp. 5200 mil. Den ena skulle servats för 200 mil sedan, den andra lyser det varningslampor i, trots att den servades för mindre än 200 mil sedan..med HF-radion hör jag södra Congo och resten av världen alldeles utmärkt, men sällan vårt HQ 30 mil härifrån. Jag kan kommunicera med hela världen via e-post, men HQ:t har inte svarat på ett enda mail sedan den 19/11..och jag kan inte nå dem via HF då de antingen inte svarar, det går inte att höra eller så funkar den inte för att vi har fel frekvenser. Den ena generatorn ger låg frekvens och för högt volttal vilket gör att vi inte kan använda den alls, den andra rätt frekvens, men så lågt volttal att batterierna inte laddas som de skall, utan max 30%. Som jag kanske nämnt så har vi bara generatorn på under mörkret och 3 timmar under dagen, just för att ladda batterierna. Mest för att vi inte kan förbruka för mycket soppa. Vi kan bara få mer en gång/vecka när helikoptern passerar här.

Misär...men det finns en liten ljusning. Vi har nomader som vill slå sig ner ett tag några mil härifrån, de förhandlar just nu med de civila auktoriteterna här, vilket de gör med hjälp av oss, då ingen här förstår vad de säger. Om de får slå sig ner, så kommer det att gå att få tag på kossor :) Tyvärr är de nära, men ändå i en annan Teamsites område, men vi får väl se vad vi kan hitta på. Har sällan längtat efter kött så mycket som nu. Det finns iofs lite getter att handla här, men de är så små och de skall ha så mycket betalt att det är inte aktuellt.

Apropå de här nomaderna, så har vi tack vare att Nigerianen pratar Fulani, som är ett av de två språk de här talar, kunnat få veta lite om vad som fört dem hit. Hörsägen iofs, men vi kan ju bara gå på vad de säger. De har dragit sig så sakteliga söderut genom Sudan, och är tydligen ursprungligen från Tchad. De bestämde sig iaf för att lämna Sudan och komma till Congo, eftersom det kommer att bli problem vid självständighetsomröstningen. Det var lättare sagt än gjort, det kostade dem 10 döda, 300 kor och större delen av deras hem(husgeråd o kläder), bara att få lämna Sudan. De dog för att de inte ville betala rebellerna för att få lov att lämna Sudan, korna för att de inte längre kunde försvara sig utan fick falla till föga och ge dem korna så att de kunde komma vidare. Man skall väl vara glad att man bor i Sverige. Kan vara jobbigt att ta sig över Hallandsåsen ibland, men uppenbarligen finns det de som har det värre...

Annars då, tja, jag har ett paket på väg till mig med köttkonserver, inhandlat och skickat från Kinshasa av en vänlig Irländare som fick pengar av en nyanländ Svensk MilObs för att kunna fixa det här åt mig. Han lovade att stoppa ner två stora Toblerone och en flaska whisky också. Jag har verkligen förtjänat det..faktiskt. En liten Julklapp iaf. Jag hade tur som stannade ett par dagar extra i Kinshasa, det gjorde att jag träffade den här Irländaren och fick bra kontakt, annars vet jag inte riktigt hur jag hade löst det här.

Just nu är det rätt kaotiskt med den svenska kontingenten. Vi är 2 eller kanske 3 i Congo, jag vet inte riktigt. Det kanske kommer en till i Januari, men jag vet inte det heller. Vi har ingen sammanhållande chef och jag är tveksam till hur många som vet var jag finns. HKV vet namnet på platsen, men om de faktiskt vet var det är...nja, det tror jag inte. Förhoppningsvis har ambassaden fått mitt meddelande om var jag är, men återigen, det är kanske..

Rent allmänt annars så  kunde det klart vara värre..jag springer iaf lite då och då..lite allmän träning genom att bära vatten, men inte så mycket mer.

Jag skulle gärna fixa diverse saker här, men varken får eller kan med de förutsättningar vi har. Men i morse tror jag att jag hörde på radion att det kommer tekniker till oss, kanske redan på tisdag för att fixa de mest akuta sakerna. Men jag vet inte...svårt att höra vad de sade. Frekvenserna vi använder för radion är inte helt optimala.

Så är livet i den här missionen..någon som vill byta? ;) Nä, trodde inte det heller..

Förhandlare/Språkassistent/vegetarian i förskingringen..

/J-O

2 kommentarer:

  1. Har du testat din fiskelycka? Det kan ju vara en sysselsättning som du verkar ha` tid till. Här hemma är 10 grader kallt. & att fiska är otänkbart. Ät ordentligt när du kan. Och var rädd om dig. Att äta get? är inte det som att äta lamm? Undrar.. Hm. Än en gång, var försiktig där ute i skogen. Gå inte vilse. Hälsningar Karin

    SvaraRadera
  2. Halloj alla följare! J-O kan inte följa sin blog utan bara maila sin text till den, men Karin, jag vidarebefodrar kommentaren till honom :). Gällande fiskelyckan så höll han på med att ordna till ett bambuspö, men han har inte fiskat ännu. Äter mest frukt och annat vegetarsikt.
    /Cicci

    SvaraRadera